Frågespalt
Skriv-Knuten får varje dag svara på många frågor om läs- och skrivsvårigheter.
Här kan Du läsa en del av dem.
Fråga:
Hjälp, vad gör jag. Jag har så svårt att klara alla mina papper och att skriva till myndigheter. Jag är så rädd att det ska bli fel.
Svar:
Flera landsting har en kostnadsfri service som heter Taltjänst. Det är en hjälp för funktionshindrade som behöver talstöd och läs- och skrivstöd.
För mer information:
Kontakta taltjänst i Stockholm 08- 690 56 17
www.habilitering.nu/taltjanst
Taltjänst finns även i bland annat Uppsala, Linköping, Jönköping, Göteborg, Härnösand, Västerås och Örebro.
Teletal hjälper dig var du än bor i landet. Teletal kan hjälpa om du till exempel ska ringa en myndighet och har svårt att skriva ner vad de säger. De stödjer dig i dina frågor och de skriver. Självklart har de tystnadsplikt och tjänsten är kostnadsfri. Telefonnumret till Teletal är 020-221144.
Fråga:
Jag vill börja studera på komvux eller folkhögskola, men jag undrar hur det går med pengar?
Svar:
I ett nummer av Läs och skriv har vi en artikel om hur man kan finansiera sina studier. Läs den. Det finns flera typer av studiestöd, till exempel studiemedel som både består av studiebidrag och studielån. Du kan få mer information från arbetsförmedlingen eller vägledaren på din skola. Gäller dina studier folkhögskola så kan du ringa folkhögskolornas informationstjänst: 08-796 00 50. Eller ring CSN: 0771-276 000
Fråga:
Jag är förälder till ett barn med läs- och skrivsvårigheter. Nu vill jag veta mer om läs- och skrivsvårigheter, om vilken hjälp han kan få i skolan och vilka rättigheter han har. Jag vill gärna träffa andra i samma situation. Har ni något tips?
Svar:
PÅ webben kan du gratis ladda hem ett material som heter LÄSK-pärmen, den innehåller mängder av bra information. LÄSK står för läs- och skrivsvårigheter och var ett projekt som tog fram material till studiecirklar om läs- och skrivsvårigheter. Förutom LÄSK-pärmen finns det en videofilm och ett studiehäfte.
LÄSK riktar sig främst till föräldrar. På flera håll i landet ordnar studieförbunden LÄSK-cirklar. Man kan också vara en grupp föräldrar som ordnar en cirkel. Din lokala FMLS-avdelning vet säkert var den närmaste studiecirkeln finns.
Du kan läsa mer om LÄSK på vår hemsida: www.fmls.nu. Du kan också beställa materialet hos FDB, föräldraföreningen för dyslektiska barn: www.fdb.nu, telefon 08/6120656.
Fråga:
Jag har köpt en bärbar MP3-spelare för att spela Daisy-skivor i, men rösten låter som en spökröst. Måste man ha en speciell modell av MP3 för att kunna lyssna på Daisy?
Svar:
Det ska gå att lyssna på Daisy i vanliga MP3-spelare, men vi vet att det kan fungera lite si och så. Daisy-spelare är bäst om man vill lyssna på Daisy, men de kostar en hel del. Viktor Vibe och Telex är namnet på två Daisyspelare och de kostar mellan 3500 och 4000. På TPBs webbplats hittar du mer information om Daisy och MP3-spelare: www.tpb.se.
Du vet väl att du kan lyssna på Daisy-skivor i datorn?
Fråga:
Jag studerar och ska skriva ett examensarbete om barn med läs- och skrivsvårigheter och digitala hjälpmedel. Nu undrar jag om det finns någon utvärdering av till exempel olika datorprogram.
Svar:
Ja, det finns en utmärkt rapport som Hjälpmedelsinstitutet gett ut, "Datorprogram som ger hjälp och möjligheter vid dyslexi". Den är skriven av specialpedagog Anita Hildén. Hon har tillsammans med logopeder provat flera program för barn med läs och skrivsvårigheter. Rapporten gavs ut 2002 och går att beställa från hjälpmedelsinstitutet, tel 08/759 66 30. (Best nr 02362)
Fråga:
Min son har svårt att läsa, men vill gärna läsa samma böcker som kompisarna.
Nu funderar vi på talböcker, var får vi tag på sådana?
Svar:
Alla som upplever att de har svårt att läsa får låna talböcker på biblioteket. Man behöver inte ha något intyg.
TPB (talboks- och punktskriftsbiblioteket) läser in böcker och på deras webbplats, TPB.se, finns en databas med alla inlästa böcker. Den ligger under en länk som heter Handikat.
Du kan naturligtvis få hjälp av en bibliotekarie med att hitta den bok Du söker på biblioteket. De flesta talböcker finns på kassett, men även på cd och daisy. Det är bara skönlitteratur och fackböcker som Du kan låna på biblioteket.
Läroböcker kan man inte låna, dessa måste skolan köpa in.
Om Du undrar om en lärobok finns inläst är det enklast att kontakta förlaget som gett ut boken. De vet om den finns inläst.
Inläsningstjänst är ett företag som läser in bland annat läromedel åt förlagen.
På deras webbplats, www.inlasningstjanst.se, kan man också hitta mer information om inlästa läromedel. Vill du hellre ringaär telefonnumret till TPB: 08-399350, och till Inläsningstjänst: 08-55611550
Fråga:
Vi har köpt en så kallad ljudbok i bokaffären, men brukar låna talböcker från biblioteket.
Vad är skillnaden mellan ljudbok och talbok?
Svar:
Talbok är benämningen på inlästa böcker som särskilt är gjorda för personer med läshandikapp.
De böckerna kan bara lånas, de finns inte att köpa för privatpersoner.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket läser in talböcker (fakta och skönlitteratur) på uppdrag av regeringen.
Ljudböcker brukar också kallas kassett-böcker eller cd-böcker.
De böckerna är producerade för alla och säljs som vilken bok eller skiva som helst. Det är en kommersiell produkt, som köps av vem som helst. Till exempel av den som vill lyssa på en bok i bilstereon under bilresan.
Fråga:
Bibliotikarien pratade om daisy-böcker. Vad är det?
Svar:
Daisy står på engelska för "Digital Accessible Information System".
Det är ett särskilt format på digitala böcker, ett format som har många fördelar. En bok får plats på en cd-skiva och Du slipper trassla med kassetter.
Du kan hoppa mellan sidor och kapitel och Du kan lägga in bokmärken där Du vill.
För att kunna utnyttja alla finesserna behöver Du en särskild talboksspelare. Det finns daisyspelare som inte är mycket större än en vanlig freestyle. Man kan också läsa daisyböcker i sin dator, då måste man ha program, som till exempel Playback 2000.
Det kan du få gratis från biblioteket eller hämta hem från TPBs webbplats, www.tpb.se.
Programmet finns inte för Macintoshdatorer. Man kan lyssa på daisyböcker i de flesta moderna Mp3-cd-spelare, men man kan inte utnyttja finesserna. På en daisyskiva kan man, förutom ljud, lägga in text, bild och film.
Fråga:
Jag har läs- och skrivsvårigheter, är över 50 år och har en anställning.
Jag skulle vilja studera för att bli bättre på att läsa och skriva, men hur ska jag kunna finansiera mina studier?
Svar:
Hör först med din arbetsgivare, kanske finns det en möjlighet för dig att studera på arbetstid.
Du kan också fråga ABF eller de andra studieförbunden om de har någon kurs som skulle passa.
Eventuellt känner facket till något. Tyvärr är det svårt för personer över 50 år att få studiemedel för att finansiera sina studier.
Det finns en enhet inom Arbetsmarknadsstyrelsen som heter Arbetslivstjänster, de jobbar bland annat med personalutveckling och arbetsplatsanpassningar. Dit kan din arbetsgivare vända sig www.amv.se
Fråga:
Jag är lärare i årskurs fem. En av mina elever har halkat efter rejält och jag kan inte riktigt förstå varför.
Men jag misstänker att hon har problem med läsningen. Finns det något enkelt test vi kan göra för att se om mina misstanker stämmer.
Svar:
Ja, det finns enkla tester som visar vad eleven har för läshastighet, läsförståelse och skrivförmåga i förhållande till sin ålder. Dessa tester är standardiserade och väl beprövade. Om du vänder dig till Psykologiförlaget kan du få tips om tester och hur du ska gå till väga. Det är viktigt att testa så snart som möjligt, om flickan har läs o skrivsvårigheter bör hon få hjälp omedelbart, så att hon inte halkar efter ännu mer. Bra att du uppmärksammat hennes svårigheter.
Fråga:
Jag vågar inte berätta på min arbetsplats att jag har läs- och skrivsvårigheter. Jag är rädd för att förlora jobbet. Men det är tungt att dölja svårigheterna. Vad händer om jag berättar, kan jag få sparken?
Svar:
Att vara öppen med sina läs- och skrivsvårigheter är ofta det bästa. Man får nästan alltid mer förståelse än man tror. Om du inte vågar gå direkt till chefen, börja med att anförtro dig till en nära kollega. Du kanske också kan tala med någon på företagshälsovården.
Lagen om diskriminering i arbetslivet kom våren 1999. Enligt den kan ingen sägas upp på grund av funktionshinder. Vi vet att det ändå händer i enstaka fall, men då använder arbetsgivaren andra motiveringar.
Den som blivit oriktigt behandlad kan gå vidare till Arbetsdomstolen.
Ett bra råd är att vända sig till sin fackförening eller till Handikappombudsmannen, www.ho.se
Fråga:
Jag jobbar som tjänsteman inom en svensk affärskedja.
Jag gör bland annat utredningar som ska presenteras i rapporter och sammanfattningar. Tidigare har jag kunnat be en kollega om hjälp med att skriva, men det kan jag inte längre.
Samtidigt har arbetsbelastningen ökat. Pressen på mig är stor och jag har svårt att hantera situationen.
Hur ska jag bete mig?
Svar:
Det är bra om Du kan vara öppen om dina svårigheter. Prata med din chef.
Ofta bekostar företaget de hjälpmedel som behövs. Gör de inte det så kan Du och chefen tillsammans göra en ansökan om arbetsplatsanpassning.
Ansökan görs hos försäkringskassan.
En arbetsplatsanpassning brukar bestå av hjälpmedel och utbildning i hur de ska användas.
Fråga:
Läraren säger att det här med läs- och skrivsvårigheter kommer att växa bort. Hon säger också att min dotter är en drömmare som därför inte hänger med. Vad säger ni om det?
Svar:
Läs- och skrivsvårigheter / dyslexi växer inte bort.
Alla tecken på svårigheter måste tas på allvar så tidigt som möjligt.
Upprätta ett åtgärdsprogram och skriv ner barnets svaga och starka sidor i samtliga ämnen. Utifrån detta föreslår pedagogen både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.
Att barnet drömmer i skolan är inte konstigt. Det är ett sätt att försvara sig och att undvika det som är jobbigt.
Att ha läs- och skrivsvårigheter är påfrestande. Barnet måsta få stöd och uppmuntran både i skolan och i hemmet och inte klandras för sina problem.
Fråga:
Gäller en utredning från årskurs två fortfarande i årskurs åtta?
Svar:
Så länge man har svårigheter måste man få hjälp. Men alla växer och utvecklas.
Det kan hända att svårigheterna förändras och att en annan typ av hjälp och stöd behövs.
Därför är det bra att göra en ny utredning i högstadiet.
